Populära länkar


Varumärken

Alla varumärken

Kategorier

  • Kundservice med farmaceuter och egenvårdsrådgivare
  • Inga avgifter
  • Gratis fraktalternativ
  • Snabb leverans
  • Stort sortiment,
    över 19000 artiklar
  • Öppet köp returrätt 14 dagar (ej läkemedel)
  • Betala säkert med avgiftsfri faktura, kort eller internetbank
  • Tel 08-750 9220, vardagar 9-12, 13-17
  • Chatt
  • Klimatkompenserade hemleveranser
Produkten har lagts
till i din varukorg.
Produkten har lagts
till i din varukorg.

Stress

Att känna sig stressad ibland är helt normalt och något som vi alla upplever. Det är kroppens sätt att skärpa till sig och prestera lite extra när det behövs. Men om stressen blir för stor och/eller får pågå under en längre tid utan möjlighet till återhämtning kommer kroppen att säga ifrån. I värsta fall kan negativ stress leda till utmattningstillstånd, långvarig smärta eller hjärtinfarkt.

Varför blir vi stressade?

I vissa avseenden är vi fortfarande primitiva stenåldersmänniskor som ständigt är beredda på att möta rovdjur. Det har sin grund i delar av vårt nervsystem som vi inte själva kan styra över. Det kallas för det autonoma (=självstyrande) nervsystemet och består av två delar: det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet. Tillsammans styr de över livsviktiga funktioner som andning, hjärtslag, blodtryck, kroppstemperatur och matsmältning.

När vi vilar är det parasympatiska nervsystemet mest aktivt och ser till att funktioner som matsmältning och fortplantning prioriteras. Men om vi uppfattar ett yttre hot tar istället det sympatiska nervsystemet över och gör oss redo att fly, kämpa eller spela död. Pulsen ökar, hjärtat slår snabbare och luftrören vidgas. Blodsockernivån ökar vilket ger oss snabb energi och blodflödet till muskler prioriteras på bekostnad av flödet till andra organ. Det sympatiska nervsystemet stimulerar även frisättning av stresshormonet adrenalin från binjuren. Allt för att vi ska kunna klara en snabb spurt eller en kamp för livet.

Vad är det som stressar oss?

I dagens civiliserade samhälle är det sällan en björn eller ett lejon som är orsaken till vårt stresspåslag. Istället handlar det ofta om höga krav i skolan eller arbetslivet eller sociala plikter i privatlivet. Faktum är att hotet inte ens behöver vara verkligt för att det sympatiska nervsystemet ska gå igång. Det kan räcka med att vi föreställer oss eller drömmer om något som oroar oss för att vi ska bli stressade. Det autonoma nervsystemet kan nämligen inte skilja mellan verkliga, fysiska hot och upplevda hot som t.ex. en betalningsanmärkning.

Olika stressreaktioner

När vi blir stressade reagerar vi på olika sätt, antingen med kamp-eller-flykt-reaktionen eller spela-död-reaktionen. Om hjärnan reagerar med kamp eller flykt kan vi känna oss rädda, irriterade eller arga. Det är också vanligt att hjärnan reagerar med att spela död när den bedömer att hotet är så stort att vi är chanslösa. Den stressreaktionen ger ofta symtom som svimningskänsla, trötthet, yrsel, muskelsvaghet och magbesvär. Man drar sig gärna undan från sociala kontakter och kan känna nedstämdhet, sorg och depression.

Varningssignaler

De flesta klarar av en tillfällig eller långvarig stress om bara balansen mellan stress och återhämtning finns där. Men om du upplever en eller flera av följande varningssignaler kan du behöva göra en förändring:

• Om du känner dig trött när du vaknar även när du sovit länge och ostört

• Svårt att somna på kvällen eller vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om

• Svårt att koppla av

• Känsla av likgiltighet, nedstämdhet, oro eller ångest

• Koncentrationssvårigheter och sämre minne

• Lättirriterad och otålig

• Magbesvär, spänningshuvudvärk, migrän och hjärtklappning

• Stel, spänd och ont i kroppen

• Känsla av andningssvårighet

• Undviker sociala kontakter

• Hinner inte med vila, fritid, nöjen eller att träffa släkt och vänner

• Minskad sexlust, erektionsproblem, utebliven eller oregelbunden mens

• Får ofta och lätt infektioner eller eksem

• Tröstäter fet eller söt mat

• Använder alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen.

Om du mår dåligt av stress och känner att du inte kan hantera den på egen hand är det viktigt att du söker hjälp i god tid. Vänd dig till din husläkarmottagning eller företagshälsovården.

På Stressmottagningens hemsida finns ett självskattningtest du kan göra för att se om du är på väg mot ett utmattningstillstånd: https://stressmottagningen.se/pa-vag-till-utmattning

Men innan stressen går så långt som till utmattning eller andra följdsjukdomar finns det en hel del praktiska saker man kan göra själv för att hantera och minska sin stress. Läs gärna mer om det här!

Källa: 1177 Vårdguiden