Tips och råd inför sommaren med husdjur

Sommar och sol är för många efterlängtat. För att även husdjuren ska må bra under de varma månaderna finns det några saker att tänka på.

Här går vi igenom de vanligaste farorna under sommarhalvåret som kan drabba hundar och katter, samt hur de kan förebyggas.

Värmeslag

Hundar reglerar sin kroppstemperatur främst genom att flåsa. De har enbart svettkörtlar i sina trampdynor, vilket gör dem mycket känsliga för värme. Värmeslag sker oftast för hundar som lämnas i direkt solsken, utan möjlighet till skydd i skugga. Även hundar som överanstränger sig när det är varmt kan drabbas av värmeslag. Äldre och överviktiga hundar, samt de som har hypothyroidism (sjukdomar i sköldkörteln) har mycket svårare att reglera kroppstemperaturen är särskilt utsatta. Likaså raser med kort trubbig nos, så kallade brakycefaliska hundraser, har större risk att få värmeslag eftersom deras andningsvägar är smala och trånga. Katter kan också få värmeslag, men det är mycket ovanligt. De brukar vara bra på att söka upp svala ställen under varma dagar.

Hur förebygger jag värmeslag?

Se till att djuren får vila i skuggan när det är som varmast. Se även till att de har fri tillgång till vatten. En hund behöver ungefär en halv deciliter vatten per kilogram per dygn. Om det är varmt eller om djuret har rört på sig mycket ökar vätskebehovet. För riktigt varma och ansträngande dagar kan det vara bra att ta till vätskeersättning, samt att använda en kyldyna som liggunderlag. Ta med en portabel vattenskål på promenaderna och använd gärna kylväst. 

Lämna aldrig djur ensamma inne i en varm bil. Även om detta sker mer sällan idag så är det fortfarande ett problem. Det sker mer under våren då temperaturen börjar stiga och många inte är riktigt är vana.

Hur vet jag om hunden har värmeslag och vad gör jag?

En hund med värmeslag kan hässja och dregla, samt får torra (klibbiga) kraftigt röda slemhinnor i munnen. Slemhinnorna bleknar när hunden hamnar i chock. Hunden kan falla ihop och inte orka resa sig. Försök snabbt att kyla ner hunden med kallt vatten (skölj gärna tassar och tramdynor) och sök skydd i skuggan eller i ett svalt rum. Om du misstänker att din hund har fått värmeslag ska du genast kontakta en veterinär.

Vad händer med kroppen vid värmeslag? 

När kroppen blir för varm sätts den normala förmågan att reglera kroppstemperaturen ur spel. Den omgivande temperaturen är för hög för att djuret ska kunna kyla ner sig självt via flåsningar och svettande. Detta skiljer värmeslag från vanlig feber där hjärnan ställer in kroppen på en högre temperatur på grund av inflammatoriska substanser. Febernedsättande mediciner hjälper därför inte vid värmeslag. Gränsen för vad organen i kroppen klarar av är 42,8 °C. Det som händer om temperaturen stiger över denna gräns är att cellernas yta och proteiner denatureras och cellerna dör.

Giftig algblomning i badvattnet

Många hundar uppskattar att bada och simma, och de kan då exponeras för giftiga blågröna alger. Katter drabbas sällan av detta problem eftersom de ofta undviker vatten. Algerna är vanligast från slutet av juli fram till september. Håll koll på algblomning där du befinner dig, detta kan du exempelvis göra via SMHI:s vädertjänst.

Låt inte hunden bada om du misstänker algblomning. Det kan finnas toxiner i vattnet fastän man inte ser algerna med blotta ögat. Om en hund har badat eller simmat i vatten där det kan ha funnits alger så ska hunden tvättas så noga som möjligt. Om hunden har druckit vatten och får symtom av något slag så är det bäst att söka sig till en veterinärklinik då kontakt med giftalger snabbt kan bli livshotande.

Hur vet jag att hunden har fått algförgiftning?

Symtomen på algförgiftning hos hund kan vara oro, darrighet, kräkningar, diarré, buksmärtor och kramper. Dessa symptom kommer redan 15 - 60 minuter efter exponering. Beroende på vilken typ av alger hunden fått i sig, samt mängd, kan den också utveckla andra symtom som till exempel bleka slemhinnor, rest ragg, slöhet, svaghet, dålig koordination, andningssvårigheter och koma.

Ormbett

De flesta ormbett på hund och katt sker mellan april och november. Det är mest yngre djur, oftast under fyra år, som råkar ut för ormbett. Vanligast är att hundar och katter blir bitna i ansiktsregionen, främst nosen, eller i tassarna. Efter ett huggormsbett blir det oftast en blödning i området och vätska sipprar ut i vävnaden: det blir ödem och inflammation och man ser en mycket kraftig svullnad. Ofta ses en missfärgning av huden och djuret blir trött och håglöst. I vissa fall kan det bli allvarliga komplikationer och chock.

Vad gör jag vid ormbett?

Hur farligt ett ormbett är varierar, men det gäller alltid att söka vård när ett djur blir bitet. Djuret som har blivit bitet ska försöka att inte röra på sig. Vi vill undvika att blodtrycket höjs och att blodcirkulationen ökar eftersom detta sprider giftet i kroppen. Om det går att bära djuret så är det bra. De flesta hundar och katter återhämtar sig bra efter ett huggormsbett. En del behöver läggas in och vårdas på djursjukhus och upp till 5% blir så sjuka att de avlider. 

Ge aldrig några mediciner till djuret utan att det har skrivits ut av en veterinär. Vissa mediciner kan skada njurarna, och tillsammans med ormgiftet orsaka mycket allvarlig skada. Det lönar sig inte heller att ge djuret kortison eftersom det inte hjälper. Det kan snarare förvärra situationen och försena den riktiga vården. 

Grillmat och picknick

Sommartid är det många som grillar utomhus eller har picknick. Därför är det viktigt att hålla ett extra öga på djuren eftersom ofta till synes harmlösa benrester, grillspett, persikokärnor, glödande kol, lök och majskolvar kan vara rent livsfarliga. Majskolvar, ben och kärnor smälter inte i magsäcken eller tarmarna, och risken är stor att de fastnar. En del matvaror är giftiga för hundar som tex vindruvor, russin, lök och choklad.

Även glasbitar från krossade flaskor kan förekomma. Städa alltid upp efter maten och se till att djuren inte kommer åt att gräva i soptunnor dit matresterna ofta slängs. Håll hunden kopplad i parker och områden där det kan finnas matrester och skräp på marken. Upprepade kräkningar, kväljningar, nedsatt allmäntillstånd och smärta kan vara symtom på att allt inte står rätt till. Ibland kan djuren få diarré om det har ätit något olämpligt, och då kan det vara bra att ge dem skonkost och probiotika. Tveka heller inte att uppsöka veterinär.

Sår- och bitskador

Om sommaren är det större risk att djuren drabbas av skärskador i trampdynorna och bitskador på kroppen orsakade av en annan hund eller katt. Ett ytligt snitt som inte går igenom hela huden kan ofta lämnas utan annan åtgärd än rengöring med tvål och vatten eller koksaltlösning. Sätt även på någon form av skydd för att hindra att djuret slickar eller kliar på skadan, som till exempel en krage eller body. Använd gärna skyddshandskar innan du rengör sår och plåstrar om djuret. Vid kraftiga blödningar är det bra att lägga ett tryckförband på hunden eller katten innan du uppsöker veterinär. 

Bitsår räknas alltid som infekterade och bör undersökas av veterinär. Kattbett är speciellt lömska eftersom katter har smala vassa tänder. De sticker igenom huden och lämnar ett minimalt sår på ytan men många bakterier efter sig djupt ner. Bakterierna börjar snabbt att föröka sig och det bildas en böld med varansamling under huden som behöver tömmas.

Djupare skador samt skärsår i trampdynor måste ofta sys för att läka fint och inte bli infekterade och spricka upp. Ett sår bör sys inom 6–8 timmar. Lämnas såret utan åtgärd längre tid räknas det automatiskt som infekterat och man kan då behöva skära rent sårkanterna från skadad och infekterad vävnad för att få ett fräscht sår att sy ihop.

Fukteksem eller Hot Spots

Små sår, klåda och stickskador kan lätt leda till hudinfektioner, så kallade fukteksem i värmen. Kolla igenom djurets hud dagligen så att du hinner upptäcka eventuella avvikelser innan de vuxit sig stora. Fukteksem ses vanligen som små till handflatestora områden där pälsen är kladdig och hoptovad. Området är smärtsamt, vätskande och rött. Ofta blossar de upp över en natt. Typiska platser för hot spots är kinderna under öronlapparna, nacken/halsen, ryggen, låren och svansroten.

Alla hundraser kan drabbas, men det är vanligare på raser med lång och/eller tät päls som exempelvis retriever, rottweiler och newfoundland. Tänk på att en päls som känns torr på ytan kan vara genomblöt närmast huden. I den fuktiga och varma miljön stortrivs de bakterier som normalt finns i hundens hud och hittar de dessutom ett sår, så kan de växa till explosionsartat. I vissa fall kan allergi som ger klåda ligga till grund för hot spots. Här kan du läsa mer om tips och råd om djurets päls och hud.

Insektsbett

För det mesta är insektsbett ingen fara och orsakar inga större problem. Men djur kan precis som människor vara överkänsliga och reagera kraftigt på bara ett enda stick. Det är oftast bin, getingar, humlor, myror och jordgetingar som kan orsaka problem. Om hunden blir allmänpåverkad efter sticket bör veterinär kontaktas.

Om sticket träffar i munhåla eller svalg kan slemhinnorna i luftvägarna svullna med risk för kvävning som följd. Om djuret drabbas av många stick ökar förstås risken för allmänna reaktioner. Symtom kan då vara illamående, matthet, svullnad i ansiktet, klåda och andningsbesvär. I sällsynta fall får djuret en så kraftig allergisk chock att det avlider. Om du upptäcker ett getingstick på hunden eller katten så bör du först och främst försiktigt pilla bort gadden. Undvik dock att klämma på gadden eftersom det riskerar att injicera ytterligare gift i huden.

Även fästingbett är vanligt under sommaren. Läs mer om fästingar och få rådgivning om behandling för hundar respektive katter. 

Vattensvans (Wet Tail)

Detta är något som hundar kan få om de badat i kallt vatten eller varit ute länge i kallt regn. De raser som drabbas mest är retrievers, spaniels och andra hundar som gillar att bada. Orsaken till sjukdomen är inte helt känd men man tror att det beror på en inflammation i nerverna i svansroten som uppstår när hunden blir kall om bakdelen.

Om hunden fått vattensvans hänger svansen ofta rakt ner och ömmar kraftigt vid beröring. Även den bakre delen av ryggen är känslig. Hunden kan även visa ovilja att sätta sig ner, och tikar kan ha problem när de ska kissa och inte kan hålla undan svansen. Symtomen brukar försvinna inom några dagar, förutsatt att hunden hålls varm och torr samt får vila. Om symtomen inte försvinner, och om hunden har väldigt ont, rekommenderas veterinärvård. 

Förebygg gärna problemet genom att torka hunden ordentligt efter bad, och sätt på den ett täcke om det är kallt ute och använd regntäckte vid kraftigt regn. Läs gärna våra råd om bad och päls för praktiska tips.

Saltförgiftning

Att dricka saltvatten är något som framför allt hundar gör när de är ute och går längs havet eller när de badar. Saltet gör att de kan börja kräkas. Vid stort saltvattenintag kan de också drabbas av saltförgiftning. Detta kan även drabba hundar och katter som slickar i sig saltvatten som hamnat i pälsen. Detta kan ske sällskapsdjur som följer med på båt- eller segelturer.

Om djuret har druckit saltvatten och kräks är det bra att ta bort mat och vatten i några timmar så att magen får lugna ner sig. Börja sedan med att ge djuret små portioner rumstempererat vatten. Går det bra kan du sedan erbjuda fri tillgång till vatten och därefter mat. Om djuret däremot fortsätter att kräkas eller visar andra symtom som trötthet, diarré, stelhet och kramper ska veterinär kontaktas. 

Paddförgiftning

Paddförgiftning är inte så vanligt, men det förekommer och drabbar då oftast hundar. De är mer benägna att fort ta upp saker i munnen än vad katter är. Paddor är inte speciellt snabba och har därmed svårt att hinna undan om en hund kommer springande. Istället förlitar de sig på sitt giftiga hudsekret som bildas i en körtel bakom ögonen.

Vanligast vid ett angrepp är att hunden börjar dregla kopiösa mängder. Slemhinnorna i munnen svullnar, röda och smärtar. Ofta krafsar hunden mot munnen. I svårare fall förekommer kräkningar, andnöd och hjärtpåverkan. Det finns till och med enstaka dödsfall rapporterade, då framför allt på dvärghundar. Om du misstänker att hunden har tuggat på en padda bör du snarast försöka skölja rent munnen med vanligt vatten. Tänk dock på att inte spola så mycket att hunden får svårt att andas och får ner vatten i lungorna. Kontakta även en veterinär för råd.

Bra saker att tänka lite extra på under sommarmånaderna:

• ID-märk hunden och katten och registrera dig som ansvarig för sällskapsdjuret. Då blir det betydligt lättare att hitta varandra, speciellt om ni är ute och reser långt hemifrån.

• Ta reda på kontaktuppgifter till närmaste lokala jourveterinär om du reser med hunden eller katten. Det kan vara svårt att snabbt hitta informationen när olyckan är framme.

• Transportera hunden och katten på ett säkert sätt i bilen och använd alltid transportbur eller djurbilbälte.

• Ha alltid flytväst på djuren om ni färdas i en fritidsbåt eller rör er vid bryggor.

• Trafikolyckor ökar på sommaren. Håll djuren under uppsikt och koppla dem i närheten av trafik.

• När värmen ökar på våren så öppnar vi våra fönster och balkongdörrar. Det medför risk för att både katter och hundar kan falla ner. Katter är inte alls så smidiga som många tror. Det är många katter som drabbas av allvarliga fallskador som lungblödningar och frakturer varje sommar. Näta in balkongen om katten skall vistas på den.

• På sommaren läggs det ut mer råttgift än vid resten av året. Tag reda på vilken typ av gift som placeras ut i närområdet då det är bra att veta vad det kan röra sig om vid en akut situation.

• Bollar, snören och pinnar kan sväljas hela och fastna i matstrupen eller tuggas sönder och fastna i tarmen. Det varierar från djur till djur hur tugg-glada de är, så om du är osäker, håll uppsikt när ni leker med nya saker.

• Öppna brunnar kan både hundar och katter falla ner i.

• Undvik att gå igenom hagar med ditt djur då både hästar och kor kan sparka hundar och katter som kommer för nära.

• Ha gärna förbandsmaterial, termometer, fästingplockare, engångshandskar och sårrengöring till hands när ni är på resande fot.

• Bind aldrig fast hunden i bilens dragkrok när ni tar en paus. Det är lätt att glömma och råka köra iväg när hunden fortfarande är fastbunden bakom bilen och såna tragiska olyckor sker alldeles för ofta. Använd istället jordankare ifall det inte finns ett lämpligt ställe att binda hunden. 

Källor: Jordbruksverket, SMHI, AniCura, Evidensia, Distriktsveterinärerna

Videosamtal med veterinär på Agria Vårdguide - en veterinär på dina villkor

Apotea vill göra livet som djurägare enklare och samarbetar med digitala veterinären Agria Vårdguide. På Agria Vårdguide kan du boka videosamtal med legitimerade och erfarna veterinärer och få hjälp med diagnos, rådgivning, remiss och recept - där du själv befinner dig. Tjänsten är helt kostnadsfri för dig med djurfärsäkring från Agria. Ladda hem via App store eller Google Play!