Känslig tarm - IBS symtom & behandling

IBS är en funktionsstörning i mag-tarmkanalen som förekommer hos ca 15% av befolkningen, varav två tredjedelar är kvinnor. IBS står för Irritable Bowel Syndrome vilket betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Andra namn på störningen är känslig tarm, Colon irritabile eller funktionella tarmbesvär. IBS är ofta långvarigt och återkommande men det finns mycket man kan göra själv för att må bättre.

Hur känns IBS?

Vid IBS får man kraftigt magknip eller en mer dov och ihållande värk i mag-tarmkanalen, ofta efter en måltid. Smärtan brukar minska efter att man gått på toaletten. Smärtsamma gasbesvär är vanliga vid IBS. Många beskriver det som att magen svullnar upp som en ballong efter måltid och att besvären ökar gradvis under dagen. Man kan också behöva släppa sig oftare.

Avföringsvanorna ser annorlunda ut vid IBS. En del får förstoppning och andra får diarré men det vanligaste är hård och lös mage växelvis. Ibland kan det gå långt mellan toalettbesöken men det kan också vara så att man behöver gå två gånger på raken.

Det är vanligast att få IBS för första gången när man är i 20- till 40-årsåldern. Många har samtidigt besvär med känslig mage, även kallat dyspepsi. Läs mer om känslig mage här.

Vad beror det på?

Det är inte känt vad som orsakar IBS, men antagligen handlar det om flera faktorer som samspelar. Troligtvis rör det sig om en störning i hur tarmens muskler och nerver fungerar, eller hur nerverna mellan tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra. Stress och oro verkar ha en negativ inverkan på IBS.

Hur behandlas IBS?

Kostbehandling

Börja gärna med att kartlägga hur dina matvanor påverkar genom att föra dagbok över vad du äter och dricker och vilka symtom du känner av. Försök att identifiera vilka livsmedel som oftast utlöser IBS-symtomen och prova om du mår bättre av att utesluta dessa. Typiskt sett kan man få ökade besvär av fet och stark mat samt kaffe och alkohol. Många mår bättre av att äta regelbundet och ofta, i mindre portioner och utan att stressa.

Om du besväras av gaser kan du prova att äta mindre av gasbildande livsmedel som kål, lök, bönor och sådant som innehåller sötningsmedel, t.ex. tuggummi och lightprodukter.

En del blir hjälpta av att äta så kallad låg-FODMAP-kost. Den går i korthet ut på att utesluta vissa kolhydrater som är svåra för tarmen att bryta ner och sedan stegvis introducera dessa igen för att se om det är någon mat som ger ökade besvär. Det är en bra idé att ta hjälp av en dietist om du vill prova en sådan kost.

Fibrer av olika slag kan både förbättra och försämra symtomen vid IBS. Mot förstoppning är det bra att äta mycket fibrer och dricka rikligt med vatten. Men för mycket fibrer kan också öka magsmärtan. Här gäller det att hitta en bra balans. Du som har IBS mår bäst av att äta så kallade lösliga fibrer som finns i frukt, grönsaker, havregryn, korngryn och psylliumfrön.

Om du lägger om din kost bör du hålla fast vid den i 3-4 veckor innan du kan utvärdera resultatet. Det tar tid för tarmen att ställa om sig.

Levnadsvanor

En stressig eller orolig tillvaro kan försämra IBS-symtomen. Försök kartlägga vad som gör att du mår sämre ibland och förändra det som du kan ändra på.

Det finns mycket som tyder på att fysisk aktivitet hjälper mot symtom vid IBS, framförallt magsmärta. Motion hjälper mot hård mage och förstoppning, hjälper till att minska stress och oro och ökar det allmänna välbefinnandet.

Att ändra sin vanor är lättare sagt än gjort. Här kan du läsa mer om hur du skapar de bästa förutsättningarna för att lyckas.

Läkemedelsbehandling

Det finns tyvärr inget mirakelmedel mot IBS men det finns receptfria läkemedel och andra produkter som kan lindra symtomen.

Mot förstoppning finns tarmreglerande medel som ökar volymen på tarminnehållet och därmed sätter igång tarmrörelserna. Välj i första hand ett medel som innehåller fibrerna ispaghula (psylliumfrö) eller sterkuliagummi, även kallade bulkmedel. De finns i pulverform som blandas ut i vatten och dricks eller i granulatform som strös på maten. Drick lite extra vatten, det behövs för att fibrerna ska kunna svälla i tarmen. I andra hand kan du prova ett medel med makrogol och elektrolyter, som verkar genom att dra in mer vätska i tarmen.

Vid omväxlande hård och lös mage kan bulkmedel också användas eftersom fibrerna absorberar överskottsvätska i tarmen.

Mot tillfällig diarré kan du använda stoppande loperamidtabletter.

Mot gaser och uppspändhet finns läkemedel som gör att gasbubblorna i tarmen spricker. Det minskar magknipet och gör att gaserna lättare passerar.

Mot magknip och uppspändhet finns ett växtbaserat läkemedel som heter Iberogast.

Probiotika/mjölksyrabakterier kan hjälpa mot diarré, magsmärta och uppspändhet vid IBS.

På senare tid har det kommit en rad nya produkter som kan användas vid IBS-besvär. Du hittar dem här nedanför eller i kategorin Gasbesvär & IBS.

När ska man kontakta vården?

Om du har stora besvär som inte blivit bättre av behandling eller om du känner dig orolig kan du kontakta vården. Vården kan också hjälpa till med en remiss till dietist eller erbjuda så kallad IBS-skola där man får lära sig om hur kost och stress kan påverka IBS-symtom.

Kontakta alltid vården om:

• du är över 50 år och det är första gången du får IBS-liknande besvär
• du har oförklarlig viktnedgång eller minskad aptit
• du har diarré i över en vecka
• du har blod i avföringen (röd eller svartfärgad)

Källor: 1177 Vårdguiden, Kloka Listan, Läkemedelsboken