Populära länkar


Varumärken

Alla varumärken

Kategorier

  • Kundservice med farmaceuter och egenvårdsrådgivare
  • Inga avgifter
  • Gratis fraktalternativ
  • Snabb leverans
  • Stort sortiment,
    över 20000 artiklar
  • Öppet köp returrätt 14 dagar (ej läkemedel)
  • Betala säkert med avgiftsfri faktura, kort eller internetbank
  • Tel 08-750 9220, vardagar 9-12, 13-17
  • Chatt
  • Klimatkompenserade hemleveranser
Produkten har lagts
till i din varukorg.
Produkten har lagts
till i din varukorg.

Reumatism

Reumatism är ett samlingsnamn på flera olika sjukdomar som angriper skelett, leder och muskler. Det finns reumatiska sjukdomar som även påverkar andra delar av kroppen som kärl, bindväv och hjärta. Cirka en miljon människor i Sverige lever med en reumatisk sjukdom. Vid ledgångsreumatism börjar immunsystemet reagera mot kroppens egna leder. De vita blodkropparna i blodet angriper området och om det samlas en stor volym vita blodkroppar i leder eller senor blir de till slut inflammerade. Inflammationen gör att leden blir vätskefylld, svullen, öm och varm.

Om inflammationen pågår under en längre tid kan den skada olika delar i och kring leden. Rörligheten i leden försämras och leden kan ibland bli felställd, som t.ex. att fingrarna pekar snett mot lillfingersidan. Det beror på att inflammerade senskidor och muskler kommer i obalans. Det går inte att bota reumatism, men med läkemedel och fysioterapi kan inflammationen dämpas och smärtan lindras.

De vanligaste reumatismdiagnoserna är artros, reumatoid artrit (RA) och spondylartriter. Inom gruppen spondylartriter ingår bland annat diagnoserna ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) och psoriasisartrit. Gemesamt för RA, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit är att de kan ha så kallad samsjuklighet. Samsjuklighet innebär att andra organ utöver lederna drabbas av den kroniska inflammationen som till exempel lungsäcken, tarm, ögon och hud. 

Vem får reumatism?

Det är inte helt känt vad som orsakar ledgångsreumatism. Troligtvis är det flera olika faktorer som samverkar. Det finns vissa ärftliga anlag som innebär att man kan ha en ökad risk att få ledgångsreumatism. Risken att få en svårare variant av sjukdomen kan också vara ärftlig. För de som har anlag kan allmänna infektioner medföra att sjukdomen bryter ut. Rökning har visat sig vara en riskfaktor då fler rökare än icke-rökade får ledgångsreumatism. Även hormonella faktorer kan ha betydelse. Man kan se att många kvinnor drabbas antingen i tidig ålder eller under klimakteriet, när hormonnivåerna förändras. 

Samsjuklighet

Samsjuklighet innebär att man utöver ledsjukdomen kan få en annan diagnostiserad sjukdom som är en direkt följd eller konsekvens av den reumatiska sjukdomen. Ett exempel på det är att patienter med obehandlad eller svår ledgångsreumatism kan ha förhöjd risk att utveckla diabetes.  Forskning på gruppen spondylartriter har visat att utöver inflammation i lederna drabbas även tarmarna, huden och ögonen av den kroniska inflammationen. 

Underlätta i vardagen 

- Träna händer och fingrar
- Ta hand om dina fötter
- Praktiska hjälpmedel och stödskenor 
- Sluta röka och undvika övervikt

Diagnos och behandling 

När du besöker läkaren och har misstanke om du drabbats av en reumatisk sjukdom får du först beskriva dina besvär och svara på frågor kring din hälsa, levnadsvanor och sjukdomshistorik. Blodprov visar hur aktiv inflammationen är och med röntgen undersöker man ledernas skick. Lederna kan även undersökas med ultraljud. Om du har ledinflammationer i flera leder på kroppens båda sidor, i händer och fingrar och symtomen har varat i minst sex veckor samt om du inte lider av någon annan inflammatorisk ledsjukdom får du vanligtvis diagnosen ledgångsreumatism. 

Andra diagnoser under reumatism

Ankyloserande spondylit (AS) börjar ofta med smygande värk i nedre delen av ryggen och skinkorna som medför att man blir stel och orörlig.

Psoriasisartrit kännetecknas av att den påverkar leder, i form av svullnad och smärta i fingrar och tår, och förekomst av psoriasis. Andra delar som också kan påverkas är nedre delen av ryggen, handleder, knän och anklar.

Artros är en annan vanlig ledsjukdom som oftast sitter i fingerleder eller knä- och höftleder. Sjukdomen sitter i hela leden, men framför allt i ledbrosket. Man kan få artros i kroppens alla leder där det finns brosk.

Det går inte att bota reumatism men det går att lindra smärtorna genom fysioterapi, arbetsterapi, egen träning och medicinering. Behandlingen går ofta ut på att dämpa inflammationen samtidigt som man ser till att muskler och leder hålls i trim och att funktionen inte försämras. Du kan få behandling på en reumatologisk mottagning av ett vårdteam. Det består i vanliga fall av en läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. 

- Kurator och arbetsterapeut ger stöd i vardagen och kan bistå med information om samhällets resurser för dig som är sjuk
- Fysioterapi förebygger och motverkar besvär
- Läkemedelsbehandling
- Kirurgisk behandling vid behov 

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har ledgångsreumatism. Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska skadorna. Behöver du hämta ut recept eller vill komma i kontakt med en farmaceut kan du göra det hos oss. 

Gå tillbaka till Kroniska sjukdomar & svåra besvär

Källa: 1177 Vårdguiden, reumatikerlinjen.se