Populära länkar


Varumärken

Alla varumärken

Kategorier

  • Kundservice med farmaceuter och egenvårdsrådgivare
  • Inga avgifter
  • Gratis fraktalternativ
  • Snabb leverans
  • Stort sortiment,
    över 14000 artiklar
  • Öppet köp returrätt 14 dagar (ej läkemedel)
  • Betala säkert med avgiftsfri faktura, kort eller internetbank
  • Tel 08-750 9220, vardagar 9-12, 13-17
  • Chatt
  • Klimatkompenserade hemleveranser
Produkten läggs i din varukorg.
Produkten har lagts till i din varukorg.

Pollenallergi

Om du brukar dras med långdragna, förkylningsliknande symtom under vår, sommar eller höst kan det bero på pollenallergi. Vid allergi har man ett överaktivt immunförsvar som reagerar på - och bildar antikroppar mot - ämnen som egentligen inte utgör något hot mot kroppen. Dessa ämnen kallas allergener och finns typiskt sett på växtpollen, i födoämnen eller hos pälsdjur.

Hur känns pollenallergi?

Vid pollenallergi är det vanligt med rinnsnuva, nästäppa och kliande näsa. Nysningar, ofta flera på raken, är vanligt. Ögonen blir röda, kliar och rinner och man känner sig trött. Däremot har man inte ont i halsen, feber eller tjock snuva som vid en förkylning. Vissa kan även få astmabesvär under pollensäsongen. Upplever du hosta, andnöd eller pipande andning under pollensäsongen behöver du kontakta sjukvården för att få astmabehandling.
 

När infaller pollensäsongen?

Pollensäsongen varar från slutet av februari, när hasseln börjar släppa pollen, till augusti när ogräset gråbo blommar. Däremellan kommer i tur och ordning al, alm, björk, sälg/vide, ek och gräs. Man kan vara allergisk mot en eller flera pollensorter. Ibland kan man se tydligt hur bilar, cyklar och gator täcks av pollen, men dessa kommer nästan uteslutande från barrträd som inte är allergiframkallande.
 

Korsallergi

Vid pollenallergi är det vanligt att samtidigt vara allergisk mot vissa födoämnen. Det kallas korsallergi och beror på att pollen liknar ämnen som finns i vissa livsmedel. Den som är allergisk mot björkpollen har ofta en korsallergi mot nötter, jordnötter (som egentligen är en baljväxt och ingen nöt), soja, äpplen, päron, stenfrukter (körsbär, plommon, persika med flera) och ibland även rå morot eller potatis. Om man har en korsallergi brukar det klia i munnen när man äter sådan mat och läppar och slemhinnor i mun och svalg kan svullna upp. Det är sällan farligt. Om man tillagar maten med värme förstörs allergenerna så att det går bra att äta den. Korsallergi mot nötter ska inte förväxlas med äkta nötallergi som kan ge svåra allergiska reaktioner.

Det är mindre vanligt med korsallergi vid pollenallergi mot gräs eller gråbo, men det förekommer. Gräs kan ge korsallergi mot vete och baljväxter (jordnötter, ärter, soja). Gråbo kan ge korsallergi mot persilja, koriander, selleri och morötter.
 

Undvik pollen

För att bli så besvärsfri som möjligt gäller det framförallt att undvika pollen. Det kan tyckas svårt eftersom pollen är något som sprids med vinden, men det finns några knep man kan ta till:
 

Följ pollenprognosen på www.pollenrapporten.se och anpassa dina aktiviteter och utevistelser. Vissa dagar behöver du kanske medicinera lite extra.

Om du vill promenera eller träna utomhus – välj en dag med sämre väder eller gör det tidigt på morgonen när daggen binder pollen till sig och pollenhalten är lägre.

Behöver du vädra eller hänga ut kläder – passa på att göra det under natten eller tidigt på morgonen. Låt tvätten torka inomhus.

När du varit utomhus – byt kläder när du kommer in och duscha pollen ur håret.

Har du husdjur ska du tänka på att pälsen innehåller pollen. Undvik nära kontakt eller duscha ur pälsen.

Undvik gräsklippning och nyklippta gräsmattor. Om du måste klippa gräset, välj att göra det när gräset är daggvått.
 

Vilket läkemedel ska jag välja?

Det finns många olika receptfria läkemedel mot pollenallergi. Vilket som passar bäst beror på vilka symtom man har, hur svåra besvären är och vilken läkemedelsform man föredrar. De flesta läkemedel ger bäst effekt om man börjar med dem i god tid innan man känner av allergisymtom, så håll koll på pollenprognosen för din ort och ligg steget före.

Om du bara har allergibesvär i ögonen kan du välja mellan ögondroppar eller antihistamintabletter. Av ögondroppar brukar droppar med antihistamin ge bäst och snabbast effekt. Väj mellan Livostin eller Zaditen. Det finns även ögondroppar med så kallade kromoner (samlingsnamn för kromoglikat och nedokromilnatrium). Dessa bör man helst börja med innan allergisymtomen kommer och fortsätta behandla under hela pollensäsongen. Kromoner finns i Lomudal, Lecrolyn och Tilavist.

Har du bara allergibesvär från näsan kan du välja mellan antihistamintabletter eller nässpray med kortison, antihistamin eller kromon.

Vid nästäppa brukar kortisonnässpray ge bäst effekt, exempelvis Nasonex, Livicort eller Nasacort. Det finns även kopior med bättre pris, såsom Mommox, Desonix och Flutikason Teva. I andra hand kan man välja nässpray med kromon (Lomudal nasal) eller antihistamin (Livostin).

Vid rinnsnuva får man ofta bra effekt av antihistamintabletter, antihistaminnässpray eller kortisonnässpray.

Många får symtom både från ögon och näsa och då kan antihistamintabletter vara ett smidigt och effektivt alternativ. Ibland är det inte tillräckligt med enbart tablettbehandling, då kan man behöva lägga till ögondroppar och/eller nässpray enligt rekommendationer ovan. Vill man undvika tabletter kan man istället ta nässpray med kortison, den hjälper framförallt mot rinnsnuva och nästäppa men har även viss effekt mot ögonbesvär. Komplettera vid behov med antihistaminögondroppar.
 

Vilken antihistamintablett ska jag välja?

De antihistaminämnen som finns att välja mellan heter loratadin, desloratadin, cetirizin, ebastin och fexofenadin. De flesta finns bara i tablettform men ebastin finns även som munlöslig tablett (Kestine frystorkad tablett) och loratadin även i flytande form (Clarityn sirap).

I första hand kan man välja en sort man inte blir dåsig av, till exempel loratadin eller desloratadin (Clarityn, Flynise, Desloratadine Sandoz, Loratadin). I övrigt är det ingen större skillnad mellan antihistaminerna, men det kan ändå vara värt att prova en annan sort om den första inte fungerar bra.

De vanligaste biverkningarna är trötthet, huvudvärk och muntorrhet. Muntorrhet gör att man får en ökad risk för karies och tandlossning, så tänkt på att komplettera med salivstimulerande medel eller fluortillskott om du tar antihistaminer under en längre tid. Pollenallergi kan i sig ge trötthet och koncentrationssvårigheter men ofta kan man få tröttheten under kontroll genom att ta antihistamin.
 

Vilka läkemedel kan man ta vid graviditet eller amning?

De flesta läkemedel går bra att använda vid graviditet och amning.

Av antihistamintabletterna kan man i första hand välja loratadin, som är bäst dokumenterad, men även desloratadin och cetirizin anses säkra vid graviditet. Även vid amning är loratadin bäst dokumenterat. Desloratadin kan användas av ammande men cetirizin bör undvikas eftersom det utsöndras i bröstmjölk.

I många bipacksedlar avråds från användning under graviditet eller amning eftersom det saknas studier på gravida och ammande. Den långa erfarenheten av kvinnors användning under graviditet och amning gör att vi ändå med säkerhet kan rekommendera dessa läkemedel. Det finns inget som tyder på att fostret eller barnet skulle ta skada på något sätt.

Fler tips mot pollenallergi

Om man har besvär med kliande, rinnande eller täppt näsa kan det kännas bra att skölja näsan med koksaltlösning. Den rengör och återfuktar nässlemhinnan. Man kan välja färdig nässpray eller fylla en nässköljare med saltlösning för en grundligare sköljning.

Blir näsan torr och irriterad kan man ge den lite extra omvårdnad med smörjande sesamolja (Nozoil).

Det finns också nässprayer som bildar en skyddande barriär mot pollen på nässlemhinnan (Blox4 Allergy, Nasaleze och Prevalin). Tänk på att använda en sådan barriärspray sist om du vill kombinera med en annan nässpray, annars får ditt läkemedel sämre effekt.

När behöver man kontakta sjukvården?

Om du bara har besvär i ena ögat eller ena näsborren

Om du hostar, har svårt att andas eller har pipande andning vid ansträngning

Om du har allergiska besvär året runt

Om du inte blir besvärsfri av receptfri behandling

Källor: 1177 Vårdguiden, Janusmed och Läkemedelsboken