Feber - råd & behandling

Feber är ett symtom på infektion, vanligtvis i samband med förkylning. Det är ett sätt för kroppen att försvara sig mot virus och bakterier.

Hur känns feber?

När man har feber är det vanligt att känna sig svag och yr. När febern stiger brukar man frysa och när den sjunker så svettas man.

En kroppstemperatur på 38 grader eller högre räknas som feber hos vuxna. Feber kommer ofta i sällskap med andra symtom som kan ge ledtrådar till feberns orsak.

Vad beror feber på?

Den vanligaste orsaken till feber är förkylningsvirus, som även ger symtom som halsont, snuva och hosta. Influensavirus ger kraftigare sjukdomskänsla med högre feber, huvudvärk och muskelvärk. Andra vanliga virussjukdomar som orsakar feber är tredagarsfeber som ger utslag hos barn eller körtelfeber med symtom som halsont, svullna körtlar och magont.

Feber kan orsakas av bakterier, som vid halsfluss, hudinfektion, lung-, bihåle- eller öroninflammation. Om febern kommer i samband med att det svider när man kissar kan det bero på urinvägsinfektion. Vid feber och samtidigt magont kan det röra sig om en könssjukdom eller blindtarmsinflammation.

Man kan även få feber vid reumatism, matförgiftning eller som biverkning av vissa läkemedel. Feber kan vara tecken på en allvarligare sjukdom. Sök vård direkt om du:

• har kraftig feberfrossa
• även har svårt att svälja eller andas
• även har svårt att böja nacken
• känner att du håller på att förlora medvetandet
• har ett barn som får feberkramp för första gången

Ring 1177 Vårdguiden eller kontakta en vårdcentral om du:

• får plötslig hög feber och mår mycket dåligt
• har hög feber i fyra dygn utan uppenbar orsak
• har feber som går ner och sen upp igen
• även har ont i magen
• även har svårt att kissa eller om det svider när du kissar

Hur behandlas feber?

Stanna hemma och vila från jobbet eller skolan. Du behöver inte ligga till sängs om du inte känner för det men undvik att träna eftersom det kan ge hjärtmuskelinflammation.

Se till att dricka rikligt eftersom du svettas ut mycket vätska när du har feber. Ät om du har aptit, men du behöver inte tvinga i dig.

Sovrummet får gärna vara svalt, men inte kallt. Klä på dig om du frossar och ta av dig om du svettas. En kopp te eller en värmande kudde kan kännas skönt när febern stiger.

Feber i sig är inget farligt, men om du mår dåligt av den kan du ta febernedsättande läkemedel för att må bättre.

Paracetamol är febernedsättande och finns i många olika beredningsformer som passar både barn och vuxna. Ibuprofen och acetylsalicylsyra har även antiinflammatorisk effekt men passar mindre bra för den som är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller tidigare haft magsår. Acetylsalicylsyra ska inte ges till febriga barn under 18 år utan kontakt med sjukvården.

Så mäter du kroppstemperaturen bäst

Ta temperaturen efter minst 30 minuters vila. Barn har ofta högre kroppstemperatur än vuxna, särskilt om de leker aktivt. Om ett barn har hög temperatur men verkar piggt kan du avvakta och mäta igen lite senare.

Kroppstemperaturen mäts med febertermometer i munnen, armhålan, på pannan, i örat eller i ändtarmen. Det är mest tillförlitligt att mäta i örat eller i ändtarmen. Örat ligger närmast kroppens temperaturcentrum och ger ett mer aktuellt värde av de två. Temperaturen i ändtarmen kan skilja sig jämfört med örat vid snabba temperaturförändringar.

När du använder en örontermometer är det viktigt att följa instruktionerna noga för att få ett korrekt mätvärde. Använd ett nytt linsskydd varje gång du mäter. Barns hörselgångar är krokiga och behöver rätas ut genom att dra örat försiktigt uppåt innan mätning. För barn under ett år rekommenderas mätning i ändtarmen eftersom spädbarns hörselgångar kan vara alltför krokiga och trånga.

Källa: 1177 Vårdguiden