Rådgivning kring järn och järnbrist

Järn är ett så kallat spårämne, ett mineral som vi behöver i liten mängd men som ändå är livsviktigt för kroppens funktion. Järn ingår i proteinet hemoglobin (Hb), som transporterar syre i blodet. Det ingår även i myoglobin, som transporterar syre i musklerna. Syre är livsviktigt för de flesta av kroppens funktioner, t.ex. ämnesomsättning, energiproduktion och blodbildning.

Ät järnrik mat

De mest järnrika livsmedlen är inälvsmat och blodmat och därefter kommer kött, ägg och skaldjur. Animaliska livsmedel innehåller den form av järn som är lättast för kroppen att ta upp: hemjärn. Det finns järn även i vegetarisk kost som fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter. Denna mat innehåller icke-hemjärn, som är svårare för kroppen att ta upp.

Det går att öka upptaget av icke-hemjärn från vegetabilier genom att samtidigt äta c-vitamin, fisk eller kött. Järnupptaget minskar däremot om man dricker te, kaffe eller vin till maten. Det beror på att de dryckerna innehåller polyfenoler, ämnen som försvårar upptaget av järn. Ett stort intag av kalcium kan också minska järnupptaget, exempelvis kalciumtabletter eller en större mängd mjölkprodukter.

Symtom på järnbrist

Järnbrist kan uppstå om man förlorar mer järn än vad man får i sig från kosten, vanligtvis genom blödning. Då kommer kroppens järnreserver att tömmas och hemoglobin kan inte längre nybildas. Då uppstår blodbrist (anemi) och man blir typisk sett blek, trött och andfådd med nedsatt immunförsvar.

Vem behöver järntillskott?

Det är främst menstruerande eller gravida kvinnor som kan behöva järntillskott. Kvinnor med riklig mens förlorar mycket järn med blödningen. Gravida kvinnor kan behöva extra järn dels till det växande fostret och dels till sin egen ökade blodvolym under graviditeten. Om det behövs järntillskott eller inte beror på hur stort järnförråd som finns lagrat i kroppen. På mödravården brukar barnmorskan kontrollera blodvärdet för att se om det behövs järntabletter.

Järnbrist hos barn är lyckligtvis ovanlig i Sverige, men om den uppstår kan barnets mentala utveckling försämras. Nyfödda har oftast en bra järndepå med sig från födseln, men vid ca 6 månader börjar järnet ta slut och därför rekommenderas inte helamning längre än 6 månader. Barnet behöver då få i sig järn från kött eller järnberikad gröt eller välling.

Tonåringar som växer mycket och har en ensidig kost kan vara i riskzonen för järnbrist, särskilt tjejer som har mens. Även den som äter vegetariskt eller veganskt kan behöva vara extra noga med att äta järnrika livsmedel.

Järntabletter

Den som har blodbrist på grund av för lite järn kan behöva ta järntabletter under en tid. Men för mycket järn kan vara skadligt, så ta aldrig järntabletter på eget initiativ. Prata med sjukvården om du tror att du har järnbrist eller blodbrist. Det kan finnas andra anledningar till blodbrist än järnbrist.

Järn kan irritera matstrupen, så se till att du står eller sitter upp när du tar tabletten och skölj ned den minst ett halvt glas vatten. Järntabletter kan vara giftigt för små barn och ska därför förvaras utom räckhåll.

Järntabletter kan ge magbiverkningar som illamående, förstoppning eller diarré. Du kan minska biverkningarna genom att ta tabletterna direkt efter måltid.

Om du tar järntabletter samtidigt som vissa läkemedel finns risk för ett sämre järnupptag och en minskad läkemedelseffekt. Det gäller framförallt vissa antibiotika och läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar. Läs alltid bipacksedeln och fråga oss gärna om du är osäker.

Källor: 1177 Vårdguiden och Livsmedelsverket