Populära länkar


Varumärken

Alla varumärken

Kategorier

  • Kundservice med farmaceuter och egenvårdsrådgivare
  • Inga avgifter
  • Gratis fraktalternativ
  • Snabb leverans
  • Stort sortiment,
    över 17000 artiklar
  • Öppet köp returrätt 14 dagar (ej läkemedel)
  • Betala säkert med avgiftsfri faktura, kort eller internetbank
  • Tel 08-750 9220, vardagar 9-12, 13-17
  • Chatt
  • Klimatkompenserade hemleveranser
Produkten har lagts
till i din varukorg.
Produkten har lagts
till i din varukorg.

Ryggvärk

De flesta vuxna människor har någon gång haft ont i ryggen, och många av oss går med långvarig eller återkommande smärta. Besvären är vanligast i åldrarna 35–55 år. Ryggvärk ger ofta en kraftigt försämrad livskvalitet och en stor oro hos den som har ont. Ryggvärk är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Tyvärr vet vi idag inte så mycket om hur ryggvärk uppstår eller hur den bäst behandlas, men det finns några metoder som visat sig hjälpa.

Hur känns ryggvärk?

Det är vanligast att ha ont i nedre delen av ryggen, ländryggen. Men smärtan kan även sitta i övre delen av ryggen, bröstryggen.

Värk i ländryggen kan uppkomma akut vid ryggskott, ofta i samband med ett lyft eller en vridning i sidled. Då känns smärtan skärande, huggande eller molande och ryggen låser sig i muskelkramp. Det kan göra så ont att det känns som att ryggen håller på att gå av.

Ländryggsvärk kan också komma smygande och öka gradvis med stelhet eller trötthetskänsla i ryggen. Vanligtvis ökar värken vid belastning. Samtidigt med ländryggsvärken kan man ha en strålande smärta ned i ett ben, så kallad ischiasvärk. Det beror på att ischiasnerven, som sträcker sig från ryggraden ner till foten, är irriterad eller inflammerad.

Värk i bröstryggen sitter oftast mellan skulderbladen och brukar då komma från spänningar i musklerna. Värken kan också komma från skelettet. Smärta från muskler eller skelett brukar kännas som att den strålar från ryggen och fram mot bröstet. Den kan vara skarp och krampaktig, ofta på sidorna av ryggen. Värken förvärras när man rör på armarna, nacken eller andas in djupt och varierar beroende på kroppsställning.

Var uppmärksam på tecken som tyder på att värken i bröstryggen kommer från hjärta eller lungor, som vid hjärtinfarkt, kärlkramp eller blodpropp i lungan. Sök vård direkt om du känner igen dig i något av följande symtom:

• stark och tryckande värk, ofta som ett band runt bröstet

• smärta som strålar ut i nacken och armen, oftast på den vänstra sidan

• smärta som förvärras vid fysisk ansträngning men minskar i vila

• andningssvårigheter

• andfådd, blek och svettig

• hög puls/hjärtklappning

Vad beror ryggvärk på?

Ryggraden byggs upp av kotor med stötdämpande broskskivor emellan, så kallade diskar. På sidorna av kotorna finns leder som både stabiliserar ryggen och gör den rörlig. Man tror att värk i ländryggen i de flesta fall kommer från dessa diskar och leder. Det kan röra sig om förslitning, åldersförändringar eller inflammation.

Ryggvärk kan också ha sitt ursprung i muskler och ledband, exempelvis om man har ett stillasittande eller enformigt arbete eller en dålig kroppshållning. Det finns också ett samband mellan ryggvärk och långvarigt arbete på vibrerande och skakande underlag eller tunga och felaktigt utförda lyft.

När ryggen gör ont kommer angränsande ryggmuskler reflexmässigt att bli spända eller krampa. Det kan göra att det gör ännu mer ont.

Värk i ryggen kan också bero på sjukdomar som diskbråck, kotkompression, spinal stenos (trång ryggrad), reumatiska sjukdomar eller infektioner. Cancersjukdomar som prostatacancer och bröstcancer kan spridas till ryggraden och ge ryggvärk. Om du har långvarig ryggvärk bör du därför låta en läkare undersöka dig för att få rätt behandling.

Hos de allra flesta med ryggvärk går det inte att hitta någon orsak till värken trots grundliga undersökningar. Det kan bero på att förändringarna i ryggen är för små för att synas på röntgen. Hos många människor syns diskbråck eller andra sjukdomar i ryggen trots att personen är frisk och besvärsfri. Därför kan man inte alltid dra några säkra slutsatser av en röntgenundersökning.

Vad kan man göra åt ryggvärk?

Det kan vara frestande att bara lägga sig ned och vila när ryggen gör ont. Det går naturligtvis bra att vila en kortare stund men i allmänhet är det bäst att fortsätta röra sig som vanligt för påskynda läkningen. När kroppen är i rörelse frisätts endorfiner, kroppens eget morfin. Rörelse kan också lätta på muskelspänningar kring smärtan. Undvik bara att göra tunga lyft eller vrida ryggen i sidled. Böj på benen (inte ryggen) och lyft nära kroppen om du ändå måste lyfta.

För att kunna röra dig och leva som vanligt kan du behöva receptfria värktabletter i upp till ett par veckor. Prova i första hand med paracetamolnaproxen eller ibuprofen.

Se över din arbetsmiljö och fundera på hur du kan avlasta ryggen. Prova att växla mellan arbetsställningar om det går. Arbetsgivaren har ansvar för att arbetet och arbetsplatsen är ergonomiskt bra utformade. Det finns många hjälpmedel som kan underlätta, t.ex. inläggssulor med svikt. Ta gärna hjälp av en duktig fysioterapeut (sjukgymnast) för att få tips på vad du kan göra för att känna dig bättre. Fysioterapeuten kan också hjälpa dig med ett träningsprogram som stärker ryggen och ger dig bättre hållning.

Många olika behandlingsmetoder har studerats genom åren men forskningen har inte kunnat bevisa att någon metod hjälper mot ryggont. Metoder som föreslagits är t.ex. massage, akupunktur, TENS, stödkorsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi (upphettning med elektricitet) eller ultraljud. En del upplever ändå att något av detta hjälper så det kan vara värt att prova.

Träningstilbehör hittar du här.

När behöver man kontakta sjukvården?

Sök vård direkt om du har ryggvärk och samtidigt:

• inte känner när du är kissnödig, eller kissar på dig

• har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen

• har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen

• plötsligt får ont efter en olycka

• har smärta i bröstkorg och mage

• har feber eller känner dig ordentligt sjuk.

Källor: 1177 Vårdguiden, Kloka Listan och Läkemedelsboken